isofiasvarld

Jodå, nog briljerar jag allt med mina muskulösa välformade (läs feta gäddhängs) armar. Satt vid datorn och knapprade lite då min söta och alldeles underbara son kom fram och sa.

- Mamma spänn musklerna, förväntansfull står han sedan kvar och tittar storögt på armen på det stället där en liten kula förväntas höjas upp i samband med att armen böjs.

Ingenting händer men kommentaren som följer vittnar om något annat, jag tittar på armen igen men ser inget.

- Wow, vilka stora, kläm, uppmanar Kalle (vi pratar fortfarande om armmusklerna för att prata klartext här).

Jag klämmer...

- Försiktigt inte så hårt, säger Kalle precis som att det skulle kunna smälla likt en ballong.

Funderar på fler sätt som jag kan briljera inför Kalle på. Jag har redan spelat fotboll med honom utomhus idag och fått han och börja grina för att jag tog bollen från honom. Jag vet inte om det räknas.

Han hittade även en klubba i mitt nattduksbord, där blev det ombytta roller jag blev impad. Hur hade jag kunnat missa den?

Låter nu som att jag har ett förråd av godsaker i nattduksbordet, så är faktiskt inte fallet. Kanske dock skulle ompröva den tesen och börja med det det verkar praktiskt.

- Vad är det bästa med mamma?, frågar jag Kalle, helt enkelt för att jag faktiskt inte kan hitta på någon mer sak som jag kan briljera med.

- Men, du är ju min mamma, min bästaste mamma i hela världen blir svaret.

Och med det skrivet så kan det nog inte bli så mycket bättre så jag lutar mig tillbaka och känner mig bäst för en stund och önkskar er en underbar dag alla dunderstarka morsor med klena vackra formade gäddhängsarmar.

Puss och kram skönheten ligger i betraktarens ögon!