Att vara lite glömsk är helt normalt!

Efter att ha glömt ta på Kalle cykelhjälmen två mornar på raken (kan lägga till en tredje morgon dock kom jag ihåg hjälmen då, men hade glömt kvar den på dagis). Glömde bort vem som beställde vad på jobbet och bokat in ett inskolningssamtal på dagis på fredag morgon fast jag inte kan då för att jag ska på utbildning, så var det ganska skönt att gå in på gravid.se och läsa "Kanske börjar du nu bli lite glömsk".

Och haha gissa tre gånger det är HELT NORMALT. Så det positiva med en graviditet är att du aldrig behöver freaky ut, allt är normalt och allt går att skylla på det välsignade tillståndet (detta skrivet med en gnutta ironi).

Vad har annars hänt i mitt magiska liv? Vi har köpt garderober på IKEA tre stycken till hallen. Fyra timmar efter vi kommit hem från IKEA har man fått ett mail där IKEA glatt basunerar ut att det är garderobsdagar köp tre betala för två. Jag skrattar... vad kan jag annars göra?

Tvättar vagnsinredningen idag, kollar på bebis kort påminner mig om varför det är värt alla besvär. Varför det är ett kärt besvär.

Ska snart iväg på utbildning, jag har kollat i almanackan tjugotre gånger för att inte missa tiden. Ikväll blir det till att fylla garderoberna, vilket inte blir några som helst problem. Saknar redan mamma hon har bara varit borta ett par dagar så det är två veckor kvar tills de kommer hem. Det blir väldigt tomt i huset och även fast vi inte umgås dagligen så saknar jag att höra stegen ifrån köket och veta att hon går där och lagar mat och lagar mat och lagar lite mat. Saknar också höra Lars nysa. Det är kul, det hörs i hela huset ett unikt nysande och mamma blir arg varje gång och skäller på Lars efteråt troligen för hon blir rädd. Det är nästan som man hoppar i taket fast man befinner sig en våning ner. Hoppas iallafall de har det bra i spanien.

Förresten där kan jag lägga till en annan glömde sak. I söndags innan de åkte firade vi Lars och Lisas födelsedagar. Lisa fick ekonomiskt bidrag till Paris och ett kort där jag skrivit på franska (google).
Lars fick ett kort på grekiska, mamma såg frågande ut och frågade om det var spanska? Nej, det är grekiska ser du väll, ni vet de har så där konstiga bokstäver. Jaha, sa mamma men du vet att vi ska åka till spanien va?

Shit!


Puss o kram alla superdunderhärliga människor, jag behöver smittas ner av er så jag står ut de här sista veckorna av halsbränna, förstoppning, snarkningar, otymplighet, glömska mm mm mm....



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0