isofiasvarld

Då är det officiellt, vi äger en serviceinrättning. Hur det gick till? Ja, jag vet inte man låter väl barnen inte tänka själva och gör allt åt dem så är det väl som förgjort.

 

Kalle ropar att han behöver papper och snyta sig i så jag går och hämtar det, det går av bara farten. Det är ju inga fel på hans ben och han är inte sjuk mer än att det rinner snor från den lilla finmejslade snoken. Men jag tänker inte än ens tanken att säga åt honom att hämta papper själv. Så jag hämtar papper och lite nässpray, här gäller det att hålla rent för att förebygga inför den redan startade pollensäsongen. Sedan sätter mig i soffan med två Kåvepenin tabletter i handen som jag vet kommer vara obehagliga att svälja ner och tycker synd om mig själv. 

 

(Varför gör de tabletterna så stora, när många får dem mot halsfluss och är igensvullna i svalget och knappt kan svälja? Man vill inte ens svälja sin egen saliv. Tabletterna känns gigantiska i handen och det är verkligen synd om mig. Jag tänker att det måste vara samma framställare som av det andra kåvepeninet i flytande form som får barn att regridera till treårsåldern om dem är fem. Får dem att börja suga på tummen igen, för att medicinen är så vidrig. Jag tänker att den personen har en tagg i sin sida till mänskligheten som inte vill försvinna och för det bestraffar han alla penecilinberoende stackare. Hahaha tabletterna ska göras större, stöööre, mohahaha. Äckligare medicin, den är för god, gör den äckligare, barnen ska kräkas och få paninkångest bara på själva tanken av den moooohahaha mohhahaha).

 

Okej ett litet utspel där sorry, men jag ryktes med kanske skickar in manuset till SVT, det kan bli någon halvbra serie där man måste slå på textningen för man hör inte vad de säger om man råkar tugga på något samtidigt.

 

Jag söker därmed lite förståelse från min 6-åriga son som har egen erfarenhet av detta med kåvepenin. Jag sätter mig ner och ska just till att säga något när jag blir avbruten av Master Kalle, "Var är vattnet jag beställde, jag beställde vatten och jag har inte fått något". Hörde ni? Beställde, hur hamnade vi här? Beställde? Detta får mig att börja skratta och kanske mer tänka på slaveriet i södern på 1700-talet än en serviceinrättning. Jag bugar och säger, jag ber så hemskt mycket om ursäkt min herre jag ska genast hämta vattnet. Datten, datten skriker den lille tvååringen. Du får fan hämta själv, svarar jag.  

 

Sedan sätter jag mig ner och förklarar precis hur synd det är om mig och varför jag äter medicinen ihopp om att upplysa lite, få lite medlidande och kanske bli lite ompysslad själv. Kalle tittar på mig och säger "Jag bryr mig inte" sen fortsätter han att kolla på Bolibompa, ja, Masa säger jag så afrikanskt jag kan och går iväg lite kuvad och gör mina dagliga göromål för ingenting. Jag hoppas jag ska bli förskonad med ett mål mat lite senare när de ser hur duktig jag är. Det är bara att svälja, trots trångt svalg, och gå vidare. Slaveriet avskaffades inte på en dag det inser jag men en plan har börjat ta sin form inuti mitt huvud. En plan som kommer förändra världen, iallafall på våran lilla husplätt, det kommer att svida för vissa och andra kommer triumfera, mohahaha.

 

Nästa gång vi hörs lovar jag att sluta curlandet och stoppa mig själv innan jag gör allt av bara farten, ok jag kanske fortsätter byta Oskars blöjor ett tag till och lagar mat någon gång ibland, men ni förstår vad jag menar. De blir ju så självständiga i förskoleklassen så det är på tiden att den store blir det hemma också, mer iallafall. Sen är han jätteduktig på mycket men just sådana här passa-upp saker ska jag minsann sluta med och vända på, då kanske att jag får en sådan där aha upplevelse. Åh det var därför vi skaffade barn, jag har inte fått det än ;) Nästa gång kanske ni får läsa hur jag sagt till ungarna "Nä nu är det dags för er snorungar att gå och panta ölburkar", och då har de ju verkligen kommit till nytta.

 

Puss i påsk vi ses på blåkulla!

 

Trött och grinig sätter jag mig ner vid datorn och försöker klämma fram orden. Det går ungefär lika bra som det gjorde att skita när jag var gravid och förstoppad för ett par år sedan. Trött och grinig för att ungarna inte kan låta bli varandra utan måste vara på och peta, trumma på huvudet, fälla krokben, stoppa upp tårna under näsan på varann. Men när jag särar på dem och säger åt dem och leka i varsitt rum kollar de på mig som om jag inte bara vore från yttre rymden utan helt dum i huvudet dessutom. "Vadå, vi vill leka"!?

 

Varvid jag bestämmer mig för att gå därifrån låta dem klå upp varandra och inte gå in i rummet förns det blir tyst i rummet för då kan man lita på att det är något lurt som hänt. Jo, det funkade faktiskt rätt bra, för mig iallafall...

 

Får lite förnyad energi av att inte tjata på tjugo minuter och orkar föreslå att vi ska göra vår egen melodifestival. Något som barnen lätt nappar på. Jag vet redan vilka låtar vi ska köra för det finns bara fyra låtar på deras låtlista och på ett år nu så har ingen låt vare sig kvalat sig in eller ut därifrån.

 

Första låten är PSY, Gangam Style, of course... Kalle och Oskar kör sina moves. Tänker att vi måste satsa på yrkesutbildningar i framtiden den där estetiska och musikaliska ådran, som jag självklart har, har inte barnen ärvt. Det blir iallafall rungande applåder efter framträdandet. Sen är det min tur. "Här kommer mamma med Amazing". Danny och jag. Dansar över golvet kör skridsko moves, robott dans, rumpspinn och moonwalk, saturday night fever, lägga i kundvagnen, twist... You name it. Jag är ganska säker på att jag kommer att vinna den här mellon.

 

Oskar och Kalle får köra pausunderhållningen innan det äär dags för juryn att lägga sin röst, juryn den enfaldige Kalle i det här fallet. De två andra låtarna på spellistan, I like to move it och Bananen med Kingen låten skrålar ur högtalarna och det är mycket underhållande. Copacabanana får vi inte spela här hemma eftersom den är snuskig, den är äcklig stäng av skriker Kalle när jag försöker införa något nytt och nått jag tror barnen gillar. Men varför då? Blir min fråga naturligt. "Vet du inte vad Copacabanana betyder, det betyder bajs", säger Kalle utan att vänta på något svar.

 

Juryn dömer sedan 9 poäng till bidrag nummer två, mamma med Amazing. Ganska högt! Men sen kommer Kalle och Oskar och de får .... nu är det spännande han drar ut på det och håller inne med det. Kan det här betyda att jag åker på stryk men någon ynka poäng tänker jag, de kommer få 10 poäng eller? Kalle och Oskar vinner med 30 POOOÄNG, skanderar Jury Kalle. "Va, 30 jag tänkte 10, säger jag snopet. "Men mamma du dansar faktiskt inte så bra", svarar Kalle han tittar på mig med en blick som säger, faktiskt ganska pinsam.

 

Jag bjuder på det dem skratta och hade kul, mest när jag dansa då... Men åtminstone så bråkade dem inte. Hur tror ni det kommer gå för bajslåten då? Trevlig Mellokväll därute!

 

Puss och kram