isofiasvarld

Lycka är när man skrivit ett långt blogginlägg och sen glömmer spara så allt bara försvinner...

 

Då stänger man ner skiten och väntar en vecka sen skriver man igen om någonting helt annat...

 

Jag undrar om jag inte egentligen är en liten pensionär? I min kropp som inte är så liten och så himla gammal ändå tror jag minsann att det bor en liten liten pensionär i sisådär 77-års åldern med krum rygg och lite sneda skrattrynkor runt munnen.

 

Jo, men så är det nog för jag tycker till exempel att barn är jättegulliga och säger härliga finurliga saker som man kan småle och skratta åt, men jag tycker dem är jättejobbiga när de stojar och skriker och är livliga. Ja, oj vad livliga barn är, oj oj. Oj då vad de lever de små liven...

 

Jag tycker att hög musik är jobbig för man hör ju inget då. Jag kan inga nya grupper som tillkommit sedan 1992 och jag vet inte vad någon dunka dunka låt heter, fast en del låtar kan vara rätt klämmiga. När (om) man går ut kan man inte prata med varandra på grund av den höga musiken (eller berodde det på hörseln, eller kanske både ock) och vad är då meningen med att gå ut? Dessutom får man ont i fötterna av att dansa och det är så himla trångt på dansgolvet. Det är helt enkelt lite besvärligt.

 

Ja, jag trivs nog bättre hemma i soffan framför tv:n. Visserligen handarbetar jag inte så mycket nu för tiden för jag får så ont i nacken då, men det skulle jag nog annars.

 

Jag gillar att dricka förmiddagskaffe, men jag kan inte dricka för mycket kaffe för då får jag ont i magen. Jag gillar mandelkubbar.

 

Jag oroar mig för sånt som jag inte vet om det kommer hända men jag oroar mig för säkerhets skull ändå för då har jag ju gjort det.

 

Jag tycker om kokt potatis och kokta grönsaker för det är lättuggat.

 

Jag har slutat att ta på mig osköna skor för det mesta det finns väl undantag men de blir allt färre.

 

Jag gillar inte kläder som sitter åt.

 

Jag är stel i fotlederna på morgonen när jag går upp.

 

Jag har förmodligen ganska mycket gråa hårstrån.

 

Jag får plocka strån från hakan med pincett.

 

Det finns små gropar i mina lår.

 

Jag har D-vitamin brist och äter kalkberikade D-vitamin tabletter på läkarordination.

 

Jag bondar verkligen lätt med 75-åringarna som jag gör hembesök hos och skulle lätt kunna bli deras kompis om inte jag var tvungen att jobba på dagtid för det är ju då man vill hitta på saker på kvällen är det alldeles för otryggt att gå ut... Jag tror jag skulle älska att spela bridge.

 

Och så tycker jag nog att det kanske inte vore så dumt med en sån där väska med hjul på när man går och handlar...

 

Jag börjar kanske balla ur lite nu... Får väl invänta 40-års krisen så det blir åt andra hållet sen då!

 

Nä nu börjar det väl bli dags att knyta sig klockan är mycket!

 

Godnatt!