Rhodos del 1. Stödstrumpor och öm stjärt

Dax för utlandsresa och charterflyg till Rhodos. Gravid i vecka 21 beger jag och familjen oss iväg mot nya äventyr. Om man nu kan kalla en charterresa till ett resort som äventyrligt.

Läste om graviditeten i den här veckan att Vissa kvinnor får halsbränna vid det här stadiet. Det kan kännas som en brännande känsla i bröstet och du kan även få sura uppstötningar. Kanske kan du svettas ovanligt mycket och det beror helt enkelt på de extra kilon som du nu bär runt på. Lägg därtill 34 grader i skuggan, så snackar vi svettningar. Det var hett... på ett icke sexigt sett...

Jag svär jag hade aldrig överlevt den här veckan utan Gavisconflaskan och poolen. Jag tog bokstavligen till flaskan.

På flyget ner drog jag diskret på mig de mycket svarta sexiga stödstrumporna, jag hade även läst att risken för blodpropp ökade vid graviditet och det ville jag ju inte riskera så, strumporna på. Lite surt tänkte jag va fan glor ni på när jag vaggade (för gravida kvinnor vaggar från och med ungifär vecka 10 trots att det igentligen inte alls behövs, men det hör liksom till) min väg fram till de härligt rymliga flygplanstoaletterna.

Är det inte ett ganska klassiskt scenario. Alla har precis fått in maten. De små borden är nedfällda och matbrickan och drickan får med nöd och näppe plats. Man tar bort plasten från maten och från besticken och har inte en susning om var i helvete man ska lägga dem. Stoppar dem lite under brickan så brickan står lite knöligt och vippar. Servetten sätter man sig på, besticken stoppar man under ena armen medans man med den andra öppnar drickaburken och fyller på plastmuggen. Och det är då det kommer... "Mamma jag är bajsnödig".

Men för fan hur kan man ens tänka tanken på att bli skitnödig nu. Staplar nu två brickor ovanpå varandra, drickorna två stycken få pappa sitta och hålla i, lägger besticken på sätet. Lyfter upp barnet rakt upp ur stolen slår i huvudet lite i bagageutrymmet ovanför men brickorna är i allafall klarade. Går på den mycket rymliga flygplanstoaletten som är precis lagom stor för en gravid kvinna med stödstrumpor och hennes 3,5 åriga son. Lite förbannad efteråt eftersom det bara kom en liten bajsklutt. Om man nu gjorde sig allt besvär kunde det ju gärna skitas lite rejält. Går med ett påklistrat leende tillbaka vill ju inte visa att jag är lite småförbannad för att det stackars barnet inte sket i paritet med den procedur som själva transporten till hygienutrymmet förde med sig, det vore ju inte riktigt moderligt av mig. Lirkar tillbaka barnet ställer tillbaka brickorna tar drickorna av pappa med kramp i armarna. Intar sedan måltiden med en halvt avbruten gaffel och lite öm stjärt...

Puss och kram semster på g, vad händer sen vi får se!

Lämnar er med en liten cliffhanger, stay tuned så att säga...


Kommentarer
Postat av: Sara

Hahahaaaa!

Heeelt underbart roligt och Kalle är ju så söt även om han bara lyckades klämma fram en liten klutt.

Jag känner med dig i varje ord :)

Kram

2010-08-24 @ 00:17:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0