Skön kväll...
Nu är jag själv, det är så lugnt och skönt. Ska nog poppa lite popcorn kolla in tv-tablån och lägga mig tillrätta i soffan. Ja det gör jag. Gött mos!
Min intelligenta son...
Det är så häftigt att få vara med om den utveckling som sker med ett barn. Nu är det nog så att just mitt barn är lite onaturligt begåvat, men han har ju och brås på förstås. Hör bara på det här, Kalle leker med sin pappa och säger rätt som det är "Jag brukar rapa på dagis, raaaap! Mattias har lite svårt att hålla sig för skratt men biter ihop och frågar "Men vad säger fröknarna då"? "Aja, baja", svara Kalle sen fortsätter han "vad ska dom göra?, dom får inte slå mig"! Smart, håll med, vad ska dom göra, jag gör va f-n jag vill.
En morgonkonversation som vi hade häromdagen var av det synnerligen intelligenta slaget det också. Det började som alla andra mornar en sömndrucken Kalle kommer gående med trötta små steg med Bompa under ena armen. Han klättrar över sin ännu tröttare sömniga (tack och lov inte druckna) mamma och lägger sig till rätta. Han lyckas lyfta på ena ögonlocket och säga till mig "du får stanna inne, då tar inte Robin Hood dig". "Mamma ska inte gå någonstans oroa dig inte, duns mina ögonlock far igen. Lite senare när vi vaknar till liv frågar Kalle,
-Vad ska jag göra idag?
-Du ska gå till dagis, svarar jag.
-Jag vill gå nakenfis dagis, svara Kalle.
-Nä, det går inte svarar jag, det är för kallt. (Precis som att det var ända orsaken men ändå.)
-Det ÄÄR inte kallt, det är mysigt ute, svara Kalle.
Ja, vad ska man säga smaken är som baken såväl när det gäller väder som kläder...
Idag har vi lekt med pistoler, Kalle hade en eldpistol, men ha, jag hade en vattenpistol. Vilket är starkast eld eller vatten. Så j-la smart kanske han inte är ändå. Men jag kan ju inte begära att han ska ha kommit upp i min kaliber ännu han är ju trots allt inte tre fyllda.
Vad månne det bliva av denna fantastiska begåvning? Min son...
Han vet också att man inte får äta bajs, det brukar han nämligen säga ibland också!
Dagens höjdare: Kalle klockan 18.30, -mamma, jag vill inte leka jag vill sova. Tack och gonatt!
Dagens magplask: Jag bryggde kaffe utan kaffe, sen intalade jag mig själv att det var meningen och inte alls tillfällig sinnesförvirrig, är det inte bra att låta bryggaren rinna igenom ibland?
Puss och kram nej tack till reklam!
En underbar morgon... (för en som är morgontrött händer det ju inte så ofta)
Och så finns det mornar som är värda varje uns av vakenhet. I min värld var i morse en sådan morgon. (Min morgon började dock aningen senare än mina två killars morgon). Kroppen är stel efter gårdagen men leendet är mjukt. En dinosaurie hoppar omkring i sängen som sekunden senare förvandlas till ett lejon eller nej nu är det en apa.
Tid och rum glöms bort för ett tag vi leker min älskling och jag. Skrattet är smittsamt så oerhört befriande inga tunga bekymmer vilar på dessa mjuka små axlar.
Var det senast igår som jag var mer eller mindre galen på honom?...
Tänk vilken förmåga de har vilka känslor de lockar fram hos oss, känslorna bottnar i en gränslös kärlek som blir starkare och starkare med tiden. Individen växer och blir en egen liten person, vem har han fått det där ifrån, frågar man sig det kan inte vara mig om det inte är något bra vill säga.
Du är så glad och väldigt givmild, du delar med dig (senast i morse ville du ge bort en gigantisk snorkråka till mig det var snällt). Du är ganska otålig och väldigt envis det är det vi inte vet var det kommer ifrån...
Du är kärleksfull och go (mamma), olydig och döv (pappa)... Du blir arg när du inte får som du vill, du blir glad när du får lördagsgodis (definitivt pappa). Du är en alldeles vanlig 2 snart 3-åring, alltså alldeles unik och speciell.
När du är vaken är du livlig ibland blir man alldeles matt, när du sover är det skönt men jag kan längta tills du vaknar. Jag tycker det är jobbigt när du kommer tidigt på natten och sover i vår säng, men om du inte kommit framåt morgonkvisten saknar jag dig och när jag hör dina sömndruckna steg ler jag och bereder plats.
Du luktar gott och du är underbar att krama, du är en pain in the ass vissa mornar, men inte idag. Idag är en underbar morgon.
Du är vår ögonsten vår guldklimp vårt allt. Vi älskar dig för den du är och det vill jag tala om för dig varje dag, jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig.
Mysiga du...
Åh vad du växer för varje dag som går har det hänt - vi upptäcker att du lärt dig något nytt. Din favoritsyssla just nu är att jaga drakar med pappa och spruta eld på dem med ditt nya svärd som mormor inhandlat i stockholm. Mamma (alltså jag) sa att kanske ville Kalle ha en grävskopa, men mormor tyckte ett svärd. Åh det var ju en hit på flera sätt...
För ett par veckor sedan satt vi och tittade på kort i ditt album och du satt och berättade vem det var på bilden. "Kalle, kalle, kalle..." för det mesta. Sen på en bild dök min mamma upp och min mormor Barbro och du sa mycket riktigt att där var mormor. Jag frågade om du kom ihåg vem det andra var? Och du svarade "Mmmmm, Barbapappa!" Jag skrattade och förklarade ja, nästan det är ju mammas mormor Barbro. I vilket fall så dyker mormor upp på ett kort lite senare i albmumet igen och jag testar min sons förmåga att minnas. "Mmmm, INTE Barpappa.... BARBAMORMOR!"
Så sköna de är barn. Idag har vi varit ute med din nya röda cykel, eller jag har skjutit på med en sådan där pinne. Kanonbra faktiskt! Det där med att trampa är lite för svårt, koden är ännu inte knäckt men det kommer snart var så säker.
Ett favoritcitat är ju svårt att välja ut bland alla sköna ordflöden som strömmar ur dig lilla vän. Ovanstående är ju klockrent, men mysigast var när du låg brevid mig en morgon i sängen och la din lilla mjuka arm om min hals och sa "jag tycker om min mamma". Ååow, det är så hjärtat spricker av kärlek.
