isofiasvarld

Var är vi? I ett extremt varmt Norge, Danmark, Sverige nej nu vet jag vi är i Miniland där Lollo och Bearnie bor. Den grekiska känslan låter vänta på sig. Vid lunchen beställer jag "one toast and a large... servitören avbryter och ler fånigt och säger svenska? Ja, svarar jag. Han kan lite svenska va fan vad roligt då, då kan ju jag beställa på svenska då rå...

Hör du du jag har inte betalt en jävla massa pengar för en utlandsresa för att sitta på en restaurang och beställa en macka och en stor fanta på svenska. Det ska du ha jäkligt klart för dig.

Det är vad jag vill säga, men mitt blida ansiktsuttryck avslöjar inget om detta. Istället hör jag mig själv med ett tokbrett leende säga macka, fanta, haha, ja, ja macka, ost, skinka, fanta. Om servitören skulle dö nu skulle han dö lycklig, han såg iallafall lycklig ut den jäveln.

Går lite senare till minimarketen blir överlycklig över att det finns svenskt knäckebröd och kaviar. Fy fan va gott det ska bli till det medhavda svenska bryggkaffet....

På eftermiddagen är det minidisco. Men dess för innan kommer en luggsliten trött giraff gående vid poolen där vi svettiga och varma ligger och pustar. Undrar först om det är en synvilla, skulle inte bli förvånad men vi är ju trots allt i miniland... eller grekland där borde det väll finnas lite exotiska djur. Har hittills bara sett en katt så det var ju på tiden...

 "Titta Kalle en giraff, det är LOLLOOO", entusiasmen spritter i mig vid denna helt fantastiska uppenbarelse. Kalle tittar lite surt under lugg på mig och undrar varför jag stör honom mitt i hans sköna slummer under det klarblå parasolet. "Men det är ju Lollo", försöker jag igen, denna gång lite mindre exalterad på rösten. Ser alla barn springa fram till Lollo och ge henne en kram, de kan inte få nog. Kalle vill minsann inte krama någon giraff, giraffen luktar gris säger han och lutar sig tillbaka i solstolen igen. 


Släpar och drar sedan med mig Kalle till minidiscot där han ska ha underbart roligt med alla de andra härligt glada barnen som sjunger och dansar framför scenen. Det kommer bli så bra Kalle kommer hitta massa kompisar och han kommer vilja gå till miniland varje dag och hänga med sina nya polers medan jag och övriga vuxna resenärer chillar vid poolen och jobbar på brännan. Det har jag nämligen läst om inför resan hur man från tre års ålder kunde lämna in barnen i det fantastiskt roliga miniland där barnen har så roligt och får så mycket nya vänner så de aldrig vill gå därifrån. Och hur man då kunde avnjuta en stunds lugn och ro utan barn.

"Det här är tråktigt", konstaterar Kalle torrt. Det blir inga kompisar, inget miniland och inga lugna barnfria stunder i solstolen. Fast det är klart vem vill hänga med en giraff som luktar gris på semester?

Puss och kram en stund ensam i solen är lika troligt som att en isbjörn kommer på besök från nordpolen.