isofiasvarld

Imorgon är sista dagen på mitt gamla liv. Lät kanske lite dramatiskt men lite stämmer det allt. Imorgon går vi upp i driftsnämnd inför en massa politiker och visar upp vad vi har gjort under två år på 20 minuter. Och då ska ni veta är de ändå generösa för de flesta får bara 10 minuter.

Sista tiden på jobbet har jag skrivit klart min nu 111 sidiga rapport (med bilagorna inräknade). Jag är väldigt stolt. Det har varit det roligaste jag gjort och det jobbigaste jag gjort. En lättnadskänsla börjar infinna sig imorgon får de två sista åren ett avslut. Det finns en stor glädje i att slutföra något.

Kanske kan jag nu äntligen inse att jag har kapacitet att slutföra vad jag vill när jag vill. Att jag har kapacitet att göra riktigt bra saker när jag vill.

Vad händer sen?
 
Jag fortsätter jobba på, men nu finns det en färdig ram att jobba efter jag behöver inte skapa under vägen och det ska bli riktigt skönt. När jag går hem är jag klar inga nya ideér till hur vi ska gå vidare behöver produceras. Naturligtvis är det ingen stangerande verksamhet jag jobbar i det tillhör ju fortfarande vård och omsorg det finns alltid massor att utveckla men ansvaret är inte längre mitt. Jag kan bara gå och göra mitt jobb och det tänker jag göra, jag behöver inte anstränga mig så mycket bara. Jag kan mer bara vara.

En annan sak som jag har funderat på vad är en perfekt mamma, kan någon definiera det?

Moder, mor, mamma, den kvinnliga föräldern till ett barn. Den manliga motsvarigheten till mor är far.

Så beskrivs ordet mamma i wikipedia slår man på ordet perfekt hänvisar den till grammatik.

Det är kanske så att den perfekta mamman inte finns. Hur skulle någon kunna vara perfekt? Det är väll att ställa lite väl höga krav på sig själv. Det är till och med svårt att alltid vara en bra mamma. Jag är inte perfekt och jag är heller inte alltid bra men jag försöker och för det mesta är jag bra och ibland ännu bättre. Men även när jag är mindre bra och bara den kvinnliga föräldern till barn varken mer eller mindre så älskar jag Kalle och det är det viktigaste av allt. Även när jag blir arg, för även jag har rätt att bli arg, även när jag blir ledsen, för även jag har rätt att bli ledsen, så älskar jag Kalle.

Kalle får mat, även om han inte vill äta och tycker det är ÄCKELITT, han får rena kläder, MUKA BYSSOR, varje dag. Vi borstar hans tänder morgon och kväll, under ibland vilda protester. Kalle får bada och duscha. Han har leksaker och ibland leker vi tillsammans. Jag tycker lego och pussel är roligast och kanske rita. Men det är väldigt mysigt att läsa bok speciellt på kvällen när Kalle är lite trött och lägger sig tätt, tätt intill. Ibland vänder han på huvudet och tittar på mig och då vrider jag på mitt huvud och så lägger vi våra pannor mot varandras och tittar varandra i ögonen en liten stund. Sen fortsätter vi att läsa. När jag går efter att ha stoppat om honom säger jag "jag älskar dig, sov gott vi ses imorgon".

Jag tycker att Mattias är precis allt vad man kan begära av en pappa, så varför skulle jag begära mer av mig själv? Nä det ska jag sluta med jag precis som DU är bra PRECIS SOM VI ÄR!!!

Skulle verkligen behöva göra något kul nu något upplyftande. Energidepåerna går på tomgång och behöver påfyllnad snabbt. Just nu är jag sjuk förstås men när förkylningen och halsen känns bättre då ska jag göra något riktigt roligt. Jag vet bara inte vad än!

Puss och kram jag har en snorkråka som är tam
han har flyttat in i min näsa på kvällen brukar han läsa
jag brukar säga till honom att sin ficklampa släcka för att inte de andra otama busarna väcka...

...och till min mamma vill jag säga att jag tycker du är fantastisk och underbar och att du fortfarande är min idol!