isofiasvarld

Det är med skräckblandad förtjusning och en rejäl förkylning som jag äntrar en veckas föräldraledighet, ensam, alena, själv med två vildar, jag vägrar att kalla det semester. Jag ser fram emot ledighet det är inte det men jag har onda aningar om hur det kommer att bli. Tillvaron kommer vara som en minerad krigszon som när som helst kan explodera. Eller så blir det bara lugnt och härligt, småfåglarna kvittrar, gröngräsets arom sprider sig i den ljumna sommarbrisen medan de små barnen sitter på en filt och lägger pussel och trär pärlhalsband. Själv ligger jag i solstolen med en nyinköpt pocket helt uppslukad av ett bestialiskt mord eller insnärjd i en till synes olöslig kärlekstriangel men det blir förstås ändå ett lyckligt slut. Hm, vem vet konstigare saker har ju hänt eller?! Så jag hoppas på en fredlig vecka, hissar vit flagg, och hoppas på att det blir en picknick, bokstavligt talat också! Men vi får väll se som sagt mellan kl. 16.00 och klockan 20.00 idag har jag nog sagt Kalle med gäll, förebrående, arg, besviken, hysterisk etc. röst 78 gånger och talat förmanande till Oskar cirka 3 gånger. För att inte vara övervägande galen på Kalle så håller jag tillbaka 33 gånger också när det egentligen skulle vara befogat. Kalle och jag har pratat om en snickarbod som Emil i Lönneberga har med hasp på både insidan och utsidan och ingen av oss tycker egentligen att det är en så tokig idé. Faktiskt så ville han gärna hjälpa till att bygga den. Vid kvällsmaten (kvällsmat och kvällsmat Kalle åt ett halvt paket tapas salami och önskade sig en hel låda salami i julklapp medan Oskar åt 0,05% yoghurt kanske inte ämnad för honom i första hand) frågade Kalle mig hur mycket jag skulle ta betalt om jag skulle sälja honom? Men älskade Kalle det förstår du väll, svarade jag, jag skulle aldrig sälja dig, inte ens för alla pengar i hela världen jag älskar ju dig du är mitt barn. Och det konstiga är att jag tror att jag menade det... Kalle tittade på mig och skakade lite lätt på sitt fina lilla kloka huvud samtidigt som ett litet leende dök upp på läpparna men mamma du skulle kunna sälja mig för några miljoner då skulle ni vara miljonärer, du är inte särskilt smart. Nej, men när det gäller ren skär kärlek vem tusan är smart då? Det återstår att se om jag återkommer till jobbet om dryga veckan med brunbrända ben utvilad och redo för ett par veckors jobb innan nästa ledighet tar vid. Ett tag hade jag tänkt vara föräldraledig två veckor men jag tog mitt förnuft till fånga och insåg att min smärtgräns går vid en vecka, det må ha sett ut som en skön dröm i almanackan med alla kryssen för ledigt men i verkligheten hade det varit en annan typ av dröm en sådan där som är svår att skaka av sig när man vaknar som är alldeles för påtaglig och obehaglig, nej det vill man ju inte utsätta sig för. De små vildarna har sommarlov nu och kommer få vara med farmor en vecka och Mattias en vecka också innan hela familjen har semester. Kanske vi får lägga in farmor på spa efter hennes vecka... Men hör och häpna om mina semesterplaner sen då. Jag har nästan bestämt mig för att köpa ett tält och åka med familjen på campingsemester, för att barnen kommer tycka att tälta är jättemysigt, när det regnar kan man sitta och lyssna på regnet och äta ostbågar och spela kort. Ja, haha en tältsemester, mega mysigt!!!! Regn, sand, vildar, trångt, mygg, lyhört, gråt, skrik, jag måste vara helt galen, totalt pantad, men det blir garanterat mycket att blogga om härframöver! Go kväll, och till alla småbarnsföräldrar där ute vill jag bara säga, happy holiday och till Mattias tack för att du finns <3